När man gått en trädgårdsmästarutbildning, kan man titulera sig trädgårdsmästare då?
Självklart tycker kanske en del, medan andra menar att trädgårdsmästare blir man inte hursomhelst, särskilt inte efter enbart två års studier.
När Gunnel Carlsson gästföreläste hos oss i våras tryckte hon särskilt på att trädgårdsmästaryrket kräver ett livslångt lärande. "Tro inte att ni är något, det tar ett helt liv att bli trädgårdsmästare", sa hon lite retsamt till avgångsklassen på deras examensdag i maj i år. I själva verket anser hon att det bara finns en enda person i Sverige är värdig titeln trädgårdsmästare och det är Magnus B. Nilsson, ni vet han som har namngivit den röda solhatten Echinacea purpurea 'Magnus', och han fyllde 100 år 2006...
![]()
Enligt Wikipediaär trädgårdsmästare"är en yrkestitel för personer som är yrkeskunniga och yrkesverksamma med skötsel och odling av växter" medan det står att läsa i Nationalencyklopedin att trädgårdsmästarenär "person som är yrkeskunnig inom odling av köksväxter, frukt, bär och prydnadsväxter". Således verkar det vara fritt fram för vem som helst som är yrkesverksam inom trädgårdsbranschen att skriva trädgårdsmästare på visitkortet.
Själv vacklar jag en aning och i svaga ögonblick känner jag mig alldeles för osäker för att våga titulera mig trädgårdsmästare efter utbildningens slut. Hur ska jag, med min begränsade utbildning, kunna mäta mig med dem som har en livslång erfarenhet och yrkeskunskap? I andra stunder, när självförtroendet är på topp, sträcker jag på mig en aning och tänker att efter en trädgårdsmästarutbildning borde man trots allt våga bära trädgårdsmästartiteln med stolthet.
I det dagsfärska nyhetsbrevet Gröna Trender från grönytekonsultföretaget Acama, diskuteras ämnet. Av en händelse är det en av mina lärare som står bakom artikeln som tar ner diskussionen på djupet.
Så, vem har rätt att kalla sig trädgårdsmästare? Finns det några relevanta alternativ till trädgårdsmästartiteln? Vad tycker du?
![]()
Självklart tycker kanske en del, medan andra menar att trädgårdsmästare blir man inte hursomhelst, särskilt inte efter enbart två års studier.
När Gunnel Carlsson gästföreläste hos oss i våras tryckte hon särskilt på att trädgårdsmästaryrket kräver ett livslångt lärande. "Tro inte att ni är något, det tar ett helt liv att bli trädgårdsmästare", sa hon lite retsamt till avgångsklassen på deras examensdag i maj i år. I själva verket anser hon att det bara finns en enda person i Sverige är värdig titeln trädgårdsmästare och det är Magnus B. Nilsson, ni vet han som har namngivit den röda solhatten Echinacea purpurea 'Magnus', och han fyllde 100 år 2006...
(Bilden är lånad)
Enligt Wikipediaär trädgårdsmästare"är en yrkestitel för personer som är yrkeskunniga och yrkesverksamma med skötsel och odling av växter" medan det står att läsa i Nationalencyklopedin att trädgårdsmästarenär "person som är yrkeskunnig inom odling av köksväxter, frukt, bär och prydnadsväxter". Således verkar det vara fritt fram för vem som helst som är yrkesverksam inom trädgårdsbranschen att skriva trädgårdsmästare på visitkortet.
Själv vacklar jag en aning och i svaga ögonblick känner jag mig alldeles för osäker för att våga titulera mig trädgårdsmästare efter utbildningens slut. Hur ska jag, med min begränsade utbildning, kunna mäta mig med dem som har en livslång erfarenhet och yrkeskunskap? I andra stunder, när självförtroendet är på topp, sträcker jag på mig en aning och tänker att efter en trädgårdsmästarutbildning borde man trots allt våga bära trädgårdsmästartiteln med stolthet.
I det dagsfärska nyhetsbrevet Gröna Trender från grönytekonsultföretaget Acama, diskuteras ämnet. Av en händelse är det en av mina lärare som står bakom artikeln som tar ner diskussionen på djupet.
Så, vem har rätt att kalla sig trädgårdsmästare? Finns det några relevanta alternativ till trädgårdsmästartiteln? Vad tycker du?
Magnus B. Nilsson, en "riktig" trädgårdsmästare. (Bilden är lånad)